Jazzhouse är en av två jazzföreningar i Landskrona. Fokuset på Jazzhouse, som funnits i drygt 20 år, ligger på jazz av den äldre skolan. Fredagen den 25 oktober höll de sin tredje av fyra konserter under hösten och för underhållningen stod Hans Ingelstam Quintet med Björn Ingelstam.
Jazzporten bestämde träff med far och son Ingelstam innan konserten. Och efter en soundcheck på tre minuter och en genomgång vilka låtar de skulle spela så sätter vi oss till bords. Först ville vi veta om pappa Hans fått jazzen till sig från sina föräldrar. Så var dock inte fallet.
– Jag fick jazzen från min fem år äldre storebror. Det var tiden då en av revivelvågorna som sköljde över Bromma i mitten av 50-talet. Jag var 9-10 år och tyckte det var jättekul. Min bror och några kompisar började lira och de var tillräckligt bra för att jag skulle tända på det, säger Hans.
– Något år senare köpte jag en trumpet som jag började spela på och efter ytterligare något år blev det trombon. Jag kunde även spela lite piano för jag hade gått hos en pianofröken.
Efter att ha bott i Stockholm hamnade Hans i Skåne efter att ha mellanlandat i Jönköping.
– Jag fick jobb i Malmö och plats i ett mycket bra jazzband som hette Vieux Carré Jazzmen i Helsingborg. Och sedan dess har jag varit skåning, säger han.
Idag bor pappa Hans i Ödåkra utanför Helsingborg där båda han och Björn är initiativtagare till Ödåkra jazzfestival som fyller fem år 2025.
Med pappa Hans musicerande blev det naturligt att sonen Björn fick jazzen i blodet, eller rättare sagt öronen, redan från födseln. Frågan är om han i sin tur kommer att försöka styra sin son i samma riktning.
– Ja, för mig var det naturligt. Men om även min son en vacker dag kommer att spela musik vet jag inte. Men såklart har han jazz runt omkring sig hela tiden, säger Björn med ett leende.
På frågan om det var självklart att de båda skulle satsa på blåsinstrument svarar både Hans och Björn unisont.
– Nej!
– Jag började spela trummor. Det var det första jag sökte till. Jag gillade rytm överlag, säger Björn och pappa Hans berättar.
– Hade du frågat mig när Björn var 6-7 år så hade jag gissat att han skulle bli en trummis, säger han och skrattar.
Men det blev trumpeten för Björn.
– Det var Louis Armstrong som gällde.
Trumpeten var också ett nyckelinstrument för pappa Hans.
– När jag var 9-10 så blev jag förälskad i trumpetsoundet. Det behövde inte vara jazz. Det kunde lika väl vara Ernie Englund eller Arne Lambert. Men sedan blev det tradjazz och efter det tyckte min brorsa att för få spelade trombon och att det var en bra idé för mig att byta instrument. På den vägen är det.
Just tradjazzen är det som gäller när far och som spelar tillsammans även om Björn växt upp i en tid med modernare jazz.
– Det blev så i och med att jag började spela utanför skolan. Jag började ju spela hemma med pappa och hans kompisar. Och då var det tradjazz som gällde. Senare upptäckte jag via skivor som pappa köpt, musiker som Dizzy Gillespie och Miles Davis. Men grunden var ändå New Orleansmusik.
Hans Ingelstam berättar om sin bror.
– Han började också med trumpet men sedan blev det saxofon och därefter bastuba. Och det gör han fortfarande vid 85 års ålder.
En del hävdar att rocken, när den kom, slog undan fötterna på jazzen i slutet av 50- och början av 60-talet.
– Men rocken gjorde också att jazzen utvecklades, säger Björn.
– Ja, samtidigt fick jazzmusikerna fick ny inspiration. Men visst var det chockartat när Beatles kom och alla skoldanser försvann, minns Hans.
Det är en gemytlig stämning i Lilla salen på Folkets hus i Landskrona inför spelningen. Eftersom det inte finns någon servering i lokalerna så får gästerna ta med sig mat och dryck själva. Och det är inte första gången som far och som Ingelstam spelar på Folkets hus i Landskrona.
– Nej, men det är minst 15 år sedan vi spelade här tillsammans, säger Björn.
– Men jag spelade här med samma trio för två år sedan. Då hade vi Mårten Lundgren på trumpet, berättar Hans.
Hur ser då den närmaste framtiden ut för Hans och Björn?
– Jag bor i Paris nu så det blir mycket lokala spelningar i Frankrike. I alla fall fram till nyår. Till våren blir det mer resande runt i Europa igen, säger Björn.
– Sen hoppas jag att jag kan komma med några medmusikanter till Landskrona även till hösten nästa år och möta publiken på teaterrestaurangen Matscenen.
Det lär dock bli någon eller några spelningar med far och son Ingelstam även 2025.
– De senaste två åren har vi gjort tre fyra konserter per år. Så något blir det säkert. Men nu har jag fyllt 80 år och börjar känna lite begränsningar. Så jag bokar inte mig själv som solist längre. Men jag är sideman i två fasta band och det räcker för mig, informerar pappa Hans.
Men när ni spelar tillsammans, blir det aldrig något tjafs?
– Nej, det är lättjobbat. Men detta är pappas gig så vi gör det tillsammans, säger Björn.
Hans Ingelstam förklarar hur de går till väga.
– Innan spelningarna kommer vi överens om vilka låtar vi ska spela men väl på scen är det bara att följa med Björn. Det är väldigt lätt även om han spelar väldigt avancerat ibland.
Förutom Björn Ingelstam på sång och trumpet samt Hans Ingelstam på trombon så lirar Sven Erik Lundeqvist piano, Jonas Holgersson trummor och Simon Petersson, bas.
Och prick klockan 19.30 går bandet upp på scenen och bara efter en minut så är det förste men långt ifrån sista dansparet uppe på dansgolvet.