Nu ska ni få ett skivtips som heter duga. 2015 spelade den danske saxofonisten Benjamin Koppel in en dubbel-CD tillsammans med tre av jazzvärldens mest respekterade musiker – Kenny Werner på piano, Scott Colley på kontrabas och Jack DeJohnette på trummor. CD:n släpptes 2020. Skivan blev så uppskattad att bandet beslutade sig för att släppa musiken på tre vinylskivor och i maj månad kom den första. Den remastrade versionen är särskilt framtagen för just vinyl och ger lyssnaren en ljudbild som är både klarare och mer dynamisk än tidigare digitala utgåvor.
Denna vinyl skickades till Jazzporten och med facit i hand så är det kanske den bästa plattan som kom med posten under 2025. Den slår sig definitivt in på topp- 3-listan. Den är ett fullkomligt mästerverk.
Men vi tar det från början. Alltså med dubbel-CD:n. Jazzporten får tag på Benjamin Koppel via telefon.
– Jag snackade med Kenny och Scott om vad vi ska hitta på. Vi hade ett projekt som hette The Art of the Quartet. Scott hade då precis spelat med Jack och då sa han att vi skulle höra med honom. Jag ringde till Jack och han blev i eld och lågor. Han föreslog då att vi skulle spela in skivan i Clubhouse Studio nära Woodstock, New York, där han bodde. I skogen utanför ligger studion i ett gammalt trähus där man även kan övernatta. Huset på bilden på skivan är faktiskt därifrån. Där bodde vi en vecka och spelade in när vi inte var ute och promenerade i skogen eller käkade middagar och snackade musik. Det var en magisk och lärorik upplevelse. Jack var en av världens största stjärnor och han har spelat med musiker som Miles Davis och Keith Jarret. Det var kul att lära känna honom och vi blev mycket goda vänner, säger Benjamin.
Tyvärr gick Jack DeJohnette bort så sent som den 26 oktober i år.
Skivan kan nästan ses som ett manifest för just jazzmusik med kvartetter.
– Den var ett statement. Vi ville presentera ett modernt exempel på vad man kan uppnå med en kvartett. Vi var alltså ett kollektiv där alla kom med kompositioner som bidrog till att skapa vårt sound och uttryck.
De gick in i studion utan detaljerade direktiv och skapade mycket av musiken i stunden, vilket ger inspelningen en känsla av spontanitet och levande improvisation. Free I är ett exempel på friform där kvartetten interagerar fritt, medan Bells of Beliefs är en komposition av Koppel där DeJohnette tillför en meditativ klang med klockor han själv tog med till inspelningen.
– Klockorna är ett exempel på Jacks storhet. Vid inspelningen hörde Jack min demo av låten och blev jätteentusiastisk. Han ville skjuta upp inspelningen av just detta stycke för att köra hem och hämta ett mycket speciellt set med klockor som han precis hade fått innan vår session. Och hans spel på dessa klockor är fantastiskt! Han var superbegeistrad. Låten handlar mycket om vad det är vi tror på. Det vilar en filosofisk känsla över låten och hela skivan.
Night Seeing bär på en filosofisk underton
– Det vilar en filosofisk känsla över hela skivan. Det var något vi pratade mycket om.
Vinylen avslutas med Ahmad the Terrible och det är en tolkning av en komposition av DeJohnette.
Tyvärr fick inte publiken njuta av bandet på scen.
– Vi hade planer på en turné men Jack blev sjuk och drog ner på allt turnerande så vi spelade aldrig live tillsammans. Och nu finns han inte mer.
Benjamin berättar om kärleken till vinylskivor.
– När jag var 11 år så jobbade jag i en skivaffär i Köpenhamn som hette Rille Dille och jag fick betalt i LP-skivor. Sedan dess så älskar jag LP-skivor och jag har kvar cirka 2 000 sedan dess. LP-skivor på vinyl är ett fantastiskt format. När vår CD släpptes så minskade intresset för CD samtidigt som efterfrågan på vinylskivor ökade. Och det gladde mig verkligen. Vi ville även göra en remaster och det blev fantastiskt bra.
Och visst är det bra. Otroligt bra. Det är 42 minuters absolut njutning. Lycklig är den jazzälskare som är i besittning av en bra skivspelare, en lika bra förstärkare och högtalare eller hörlurar av klass. Då är det bara att skaffa skivan, sätta sig bekvämt och lyssna. Inte höra. Utan verkligen lyssna. Det är väl värt tiden.
Nu väntar undertecknad bara på volym 2 och 3 av detta mästerverk.
– Volym två och tre kommer med ett halvårs mellanrum och det blir nästan som ett minne av Jack. Tanken var från början att det skulle bli tre LP-skivor och det blir det nu, avslutar Benjamin Koppel.
