Nu, mina damer och herrar, nu ska ni få ett skivtips som heter duga. Den 30 april släppte Gicken Johansson ”These Things Happen” på såväl vinyl som CD. Skillnaden är att en låt saknas på vinylen, på grund av utrymme.
Hur som helst. Sedan vinylen kom med posten har den snurrat friskt på skivspelaren. Detta är en fantastiskt bra skiva. Kanske rent av årets bästa än så länge.
Men först. Fredrik Gicken Johansson. Gicken?
– Det var när jag var väldigt liten och såg ett foto på mig själv. Jag kunde inte säga Fredrik så jag sade Gicken. Mina föräldrar tyckte det var gulligt och började då kalla mig Gicken och så har det varit sedan dess, säger han till Jazzporten.
Gickens musikaliska bredd är väldigt tydlig på den nya skivan. Han behärskar det mesta i instrumentväg och har dessutom spelat det mesta.
– Det ska väl vara dansband och hårdrock. Dit har jag inte kommit, säger Gicken och skrattar.
– Jag ville samla ihop sådan musik jag tycker om och då får det spreta lite.
Han berättar hur allt började med ett band på skolan i de unga tonåren och hur han sedan hamnade i reggaebandet I-Roots. Han är främst basist men även multiinstrumentalist och har varit aktiv sedan slutet av 1980-talet inom genrer som jazz, blues, pop, rock, reggae och progressiv musik.
Han har spelat med artister som Per Gessle och Mariette och varit medlem i flera band, inklusive Isildurs Bane, Paintbox, och U-Clock.
Men nu släpper han alltså en platta i eget namn.
Och jag älskar den. Från första ton satt den som ett smäck. Just hans musikaliska bredd lyser genom. Pink Floyd är en stor inspirationskälla men personligen hör jag även trumpetspel som påminner mig om Nils-Petter Molvaer och Palle Mikkelborg. Ett tonläge som minner om Björn J:son Lindhs stora dagar. Det finns till och med en låt där jag i min fantasivärld kan höra rösten av opera- och punkdrottningen Nina Hagen.
– Det är roligt att du säger det om Pink Floyd. De är mina husgudar. Jag känner att jag vill skapa det ljudlandskap och det sound som de förmedlar.
Skivans första spår, Red Sky Redemption sätter tonen direkt med sitt sköna tempo och här sätter Per Thornberg på tenorsaxofon och Fredrik Davidsson på trumpet och flygelhorn sin prägel.
Destination Dawn är lite lugnare och här är det tydligt att Miles Davis påverkat.
– Så är det ju. Miles Davis John Coltrane är ju husgudarna inom jazzen.
Och sedan avlöser den ena pärlan efter den andra. Grunden i botten med bas och trummor lämnar utrymme för blåsarna och Stefan Albrektssons och Peter Bengtssons solospel på gitarr är på ren svenska skithäftigt. Här dras det på rejält.
En låt till vill jag lyfta fram lite extra. Det är spår 8, Dance à l’Envers och här kommer Gickens känsla för reggae fram. Och det är här jag nästan kan höra Nina Hagen.
All musik är komponerad och arrangerad av Gicken, som även spelat in, mixat och producerat albumet tillsammans med Magnus Helgesson. Skivan är inspelad och mixad i Magnus Helgessons Rydslund Studio, Ryd, och i Gicken Johanssons Studio Gix, Halmstad.
Här följer den presentation av musikerna på plattan som kom med pressmeddelandet.
Gicken Johansson spelar bas, lapsteel, akustisk gitarr, keyboards och percussion på skivan, och med sig har han följande musiker, som dyker upp på diverse spår:
Magnus Helgesson – trummor & percussion – är en erfaren trummis och producent. Magnus och Gicken är inne på sitt trettionde år ihop som etablerad rytmsektion, och återfinns i alla möjliga musikaliska sammanhang, både live och på skivor. Duon har producerat flera skivor ihop, bla Paintbox – Bright Gold and Red (2008), The Night, (2011) och Jukeclock 500 – A Thousand More (2019). Och nu, såklart även Gicken Johansson – These Things Happen (2025).
Emil Brandqvist – trummor & percussion – ligger i skrivande stund etta på Jazzlistan i Tyskland, med sin Emil Brandqvist Trio och deras nya album Poems For Travellers.
Emils egna sololåt Lilac, från skivan Interludes (2024) är en av de låtar där Gicken Johansson medverkar på lapsteel, elbas och elgitarr.
Per Thornberg – tenorsaxofon – jazzmusiker och lärare från Halmstad.
2014 erhöll han utmärkelsen Årets jazzpedagog, och denna erfarne musiker har delat scen med bl a Hans Backenroth, Arne Domnėrus, Svante Thuresson m fl.
Per och Gicken har stått på scen ihop många gånger genom åren, och Gicken gästar bl a Per Thornbergs album Guests (2023).
Fredrik Davidsson – trumpet och flygelhorn – är jazzmusiker i Malmö. Som medlem i Tolvan Big Band och Monday Night Big Band har Fredrik stått på scen med bl a Michael Brecker, Tommy Körberg och Palle Mikkelborg.
Fredrik och Gicken startade gruppen Neighbours, som gav ut albumet Live at Gostas (2003) och de hade gruppen Sounds of Eternity, som gav ut skivan Part One (2006).
Stefan Albrektsson – elgitarr – är en musiker, musiklärare och poet som är boende i Halmstad. Stefan hade på 90-talet sin jazzkvartett Jazzpeace som Gicken anslöt till och de två har sedan dess återfunnits ihop i flera olika musikaliska sammanhang.
Peter Bengtsson – elgitarr – musiker och musiklärare från Falkenberg. I många år kapellmästare i Allsång på Vallarna i Falkenberg. Peter och Gicken har kamperat ihop i snart 20 år, som musiker i alla möjliga sammanhang, i allt från Jesus Christ Superstar-uppsättningar till konserter med pop- rock- och schlagerartister.
Lars-Åke Snus Svensson – piano och orgel – är musiker och kompositör från Halmstad. Lars-Åke och Gicken har kamperat ihop med bl a Back to Butter, Svante Karlsson Band, och inte minst på Lars-Åkes skiva A Statement from the Heart (2012), där Gicken Johansson medverkar på elbas.
Stefan Isebring – nyckelharpa och vevlira – är en musiker från Halmstad.
En lokal legend som tillsammans med sina tre bröder hade kultbandet No Quarter. Stefan är såväl folkmusiker som rocktrummis och elgitarrist.
Foto: Ida Lönn
I samband med skivsläppet den 30 maj spelade bandet live i Halmstad.
– Det var fantastiskt. Det hade regnat hela dagen men klockan 17 sprack det upp och klockan 19 gick vi upp på scenen. Det var knökat. Jag var helt slut igår, säger Gicken och skrattar.
Faktum är dock att det inte finns några fler gig i kalendern. Något som som skivsläppet ska ändra på.
– Det är ju lättare att ha något att visa upp när man hör av sig istället för att bara skicka ett mejl och skriva att ”vi är bra och vi vill spela hos er”. Så vi får väl se. Jag har lärt mig att jazzklubbarna har lång framförhållning. Jag har ett eget gig inplanerat i Halmstad till hösten men jag hoppas att få komma ut med bandet till våren. Det hade varit grymt.
Och visst är det så. Musik är (nästan) alltid bäst levande. Men så klart ska man även lyssna på musik mellan konserterna. Och denna skiva är en sådan som tål att spelas om och om igen. Och mitt råd till just dig, kära läsare, är att, om du ska köpa fem skivor i år så är denna given.
Jag tror minsjäl jag kör den ett varv till. Och skruvar upp.