Monicadagarna i Hagfors, som hedrar minnet av Monica Zetterlund, hölls den 23–24 augusti. Det var en helg fylld med musik, konserter och hyllningar till Monicas liv och verk. Lena Birgersson och POP Peterson som följer Jazzporten var på plats den första dagen och till allas vår glädje har de båda skrivit om dagen samt fotograferat och även filmat ett par snuttar. Stort tack för det. Här följer syskonparets gästkrönika.





Monica Zetterlund, Sveriges mest legendariska jazzsångerska gick ur tiden 2005. Hon är mycket älskad och folkkär och minnet av henne hålls ständigt levande. Hon var född och uppvuxen i Hagfors i Värmland och här finns Monica Z-museet och här hålls också de årliga Monica-dagarna till hennes ära.
Vi besökte den första av de två festivalkvällarna. Vi konstaterade att musikupplevelserna stegrades efter hand och vi bjöds på allt från amerikanska jazzstandards till svenska visor, alltså ett program med samma bredd som utmärkte Monica Z-s egen repertoar.
Kvällen inleddes av en trio från Musikhögskolan Ingesund i Värmland och fortsatte med en fin och respektfull hyllning till Monica Z-s nyligen bortgångna moster Greta Olsson, också hon jazzsångerska. Greta fick epitetet ”Värmlands Billie Holiday” och beundrades av sin systerdotter Monica under alla år. Hyllningen framfördes av Greta Olssons dotterdotter Emma Hedlund.
Elisabeth Himmelsand med kompbandet Jazz Union bjöd härnäst på ett axplock från olika epoker ur Monica Zetterlunds karriär. Soundet är eget och faktiskt kunde vi skymta stråk av Monicas röst i några av låtarna.
Näst på tur stod det svängiga och välrepeterade Hammarö storband, förstärkt för dagen med en unik B3-a, en helt nyrenoverad 400-kiloskoloss till hammondorgel. Bandet har två alternerande vokalister och av Kenneth Olsson fick vi höra några egna modiga versioner av kända Sinatralåtar. Vi uppskattade också särskilt insatserna av den kvinnliga tenorsaxofonisten.
Sist, denna allt svalare augustikväll, stod ett fantastiskt framträdande av trion Bengan Janson, dragspel och sång, Hans Backenroth, bas och Lennart Simonsson på piano. Det här är musiker av, faktiskt, världsklass. Bengan Janson, som fick Monica Zetterlund-stipendiet 2020, är med rätta en folkkär artist som behärskar alla genrer och har dessutom humor och timing. Kvällen avslutades med en mycket fin version av ”Monicas vals”, Bill Evans låt som Beppe Wolgers skrev svensk text till.
Det blev en fin och minnesvärd kväll. Kanske hade vi önskat oss mer jazzlåtar, men vi kan ju alltid se framåt mot nästa års Monica-dagar, som, om ryktet talar sanning , lär bjuda på en förnämlig uppställning av musiker som kan locka rekordpublik.
Lena Birgersson och POP Peterson,
jazzboomers och syskon
Har du också något jazzigt som du vill dela med dig av? Konsert? Kåseri? Minne?
Vad som helst 🙂 Mejla kary@jazzporten.se så lovar jag att titta på det.