Den flerfaldigt Grammy-belönade gitarristen och kompositören Pat Metheny gör fyra efterlängtade stopp i Sverige med sin soloturné i augusti. Skellefteå, Stockholm, Göteborg och Malmö får besök av gitarrlegenden. Turnén sammanfaller med släppet av det nya albumet MoonDial, som lanserades den 26 juli och är en uppföljare till Dream Box från 2023.
Gällande gigen i Göteborg och Malmö så är det Sten Cranner på Produktionsbolaget Stjärnkvällar som arrangerar (utan en krona i offentliga medel). Och förutom att han haft godheten att ackreditera undertecknad till spelningen på Malmö Live som äger rum den18 augusti så har han ordnat så att Jazzporten har fått en exklusiv e-postintervju med superstjärnan, där han berättar om sin skapandeprocess, vikten av musikalisk intuition och vad som gör solokonserterna till något helt unikt.
Med över 50 album och 20 grammys på hyllan är Pat Metheny en levande legend. Hans nyskapande projekt The Orchestrion och banbrytande verk som New Chautauqua och Secret Story har satt tydliga spår i musikhistorien. Och nu kommer han alltså till Sverige. Fyra kvällar. Fyra städer. Ett unikt tillfälle att möta en ikon.
Du kommer att uppträda med över ett dussin gitarrer under dina solokonserter. Hur väljer du vilket instrument som passar till varje stycke?
– Flera olika gitarrer får stå i rampljuset. Var och en har olika möjligheter och styrkor. Jag har egentligen inga favoriter. De är verktyg för mig – vissa instrument passar för att berätta en viss historia, andra för en annan.
Han berättar om en ny favorit.
– Den nya barytonnylongitarren är som att hitta ett nytt universum. Precis som i andra sammanhang är den största utmaningen att få det att betyda något, och att verkligen gå djupt in i varje framförande. Den delen är bekant för mig, eftersom jag alltid närmar mig varje spelning som om det vore sista gången jag spelar, för det kanske det är!
Dream Box och MoonDial finns med på spellistan. Vad representerar dessa album för dig personligen?
– Även om denna turné sker efter de senaste skivsläppen så är detta egentligen en chans för mig att utforska alla olika sätt jag har spelat ”solo” på under årens lopp. Det finns ett brett spektrum av uttryck att utforska. Under ett par timmar kan jag ge mig in i en hel värld av ljud och sätt att närma mig vad en solokonsert kan innebära för mig, svarar Pat Metheny och vidareutvecklar.
– Särskilt utvecklingen av mitt spel på barytongitarren genom de tre soloskivorna One Quiet Night, What’s It All About och nu MoonDial, är en central del i det hela. Sättet som barytongitarren stäms på gör att det nästan känns som att jag har tre fjärdedelar av en stråkkvartett under fingrarna – det var nytt för mig.
Turnén är enligt Pat Metheny unik
– Jag har aldrig gjort en sådan här turné tidigare. Gitarrdelen av det jag gör har egentligen aldrig varit en prioritet. Jag har alltid sett instrumentet mer som ett verktyg för att få ut idéer. Men i ett så naket sammanhang måste jag spela så bra jag kan, vilket kräver mycket förberedelse och övning så att jag kan släppa tankarna och bara spela när jag är på scen. Därför måste jag vara på plats 2–3 timmar innan varje konsert för att göra det som krävs för att nå dit.
Vad kan publiken förvänta sig av denna soloföreställning jämfört med dina tidigare framträdanden?
– Vid det här laget har jag gjort nästan 200 konserter runt om i världen på denna turné. Det är en konsert som är mycket olik allt jag tidigare kunnat erbjuda, och den väcker en särskild typ av respons. Det är något mycket intimt och personligt – och folk verkar verkligen uppskatta det. Även för de som inte vet så mycket om mig är det en bra introduktion till allt jag gjort tidigare.
Du har samarbetat med artister från David Bowie till Herbie Hancock. Hur har sådana samarbeten påverkat din musikaliska resa?
– Jag har haft turen att få spela med några av de största musikerna någonsin – vissa mer kända, andra mindre. Sedan jag var 14 år i Kansas City har jag alltid strävat efter att omge mig med människor som är genuint dedikerade till musik. Varje möjlighet att få spela, oavsett nivå, är ett privilegium.
Vad var så speciellt som fick dig att göra en konsert med E.S.T.?
– Det var ett otroligt band. Jag har haft svårt att verkligen entusiasmeras av saker genom åren, men de där killarna kom med något som verkligen gav mig hopp – att det finns folk där ute som söker efter sitt eget sound och sin egen väg, och verkligen når dit. Det var en stor glädje att få spela med dem.
Hur håller du kreativiteten vid liv efter så många år i musikvärlden?
– Jag tänker inte särskilt mycket på “industrin”… Jag vaknar varje dag och gör mitt bästa för att förstå musik, och försöker använda den förståelsen på ett kreativt sätt. Det är faktiskt roligare nu än någonsin eftersom jag vet så mycket mer om så många saker, vilket låter mig närma mig musiken på ett mycket mer insiktsfullt sätt än tidigare.
Finns det fortfarande något du drömmer om att skapa musikaliskt?
– Tusen saker. Jag kan knappt sova vissa nätter.
Du har varit en pionjär inom elektronisk musik och gitarrdesign. Hur ser du på teknikens utveckling inom musiken?
– Jag ägnar inte mycket tid åt genrebegrepp – du satte fingret på det tidigare med ordet “kreativitet” – det är det centrala för mig i utvecklingen av nya instrument och hur vi använder den otroliga mängd verktyg som finns tillgängliga för oss musiker i det 21:a århundradet.
Kan du berätta om din relation till den 42-strängade Pikasso-gitarren?
– Den är ett exempel på en ljudidé som hade funnits i mitt huvud ett tag, där jag hade turen att samarbeta med den kanadensiska stränginstrumentstillverkaren Linda Manzer. Hon förstod vad jag hörde inom mig och kunde skapa ett instrument som hjälpte mig komma närmare det ljudet.
Du har turnerat intensivt i mer än 40 år. Hur har det format dig som person?
– Det är ett privilegium att få spela. Jag går in i varje konsert som om det vore den sista och enda gången jag får leva i musiken på det sätt som publiken erbjuder mig att göra. Och musiken är den ultimata läraren om vad det innebär att vara här. Den är helt unik i det avseendet.
Vad betyder det för dig att undervisa och stötta unga musiker?
– Jag fick själv så mycket av äldre musiker som gav mig möjligheten att lära mig genom att stå på scen med dem. Jag är glad att kunna föra det vidare genom att anställa yngre musiker i Side-Eye-projektet. Jag får inte många chanser att undervisa annars, men när jag gör det får jag själv ut mest av det – jag älskar att höra vad yngre personer är intresserade av att arbeta med.
Här kan du köpa biljetter till konserterna i Malmö och Göteborg.