Stadsfestivaler är flottyrdrypande langos på papptallrikar, öl i sladdriga plastbägare och nerpissade bajamajor. Men ibland lyckas man pricka in en riktigt bra konsert.
Jag har lyckats.
Just nu pågår Malmöfestivalen i dagarna åtta. Det är sju, åtta scener utspridda över stadskärnan. En av scenerna heter Swingtältet, som ligger i Raoul Wallenbergs park mellan Lilla Nygatan och kanalen. Där bjuds det på jazz från klockan 15 till framåt tiotiden på kvällarna.
Dagen då jag vimlar runt på festivalen tar jag mig till scentältet i god tid- och tur är det för det blir snabbt knökfullt vid långborden. Anders “Chico” Lindvall kommer ut på scenen med sin elgitarr. Det jublas högt- här möter Chico sin hemmapublik, så han morsar hit och dit över publiken.
Scenen intas också av fyra andra musiker: keyboardisten Robert Tjäderkvist, basisten Johnny Åman och trumslagaren Paul Svanberg. Enligt programmet ska också trumpetaren Anders Bergcrantz medverka. Han är en av anledningarna till att jag åkt till Malmö just den här dagen, jag blir därför lite besviken när han är ersatt av en saxofonist.
Men besvikelsen försvinner snabbt. Saxofonisten visar sig vara ett stjärnskott! Han står där med sina solglasögon och kritstrecksrandiga kavaj och ser hur cool som helst ut och fyller tältet med virtuosa bopsolon. Han samspelar perfekt med Chico.
När hans notblad börjar flyga omkring som fjärilar i blåsten, som kommer in genom sidoöppningen i tältduken, rör han knappt en min. Han får hjälp av en kvinna i publiken att snabbt rafsa ihop bladen och fortsätter lugnt att spela.
Publiken är oerhört entusiastisk, ropar och busvisslar efter varje låt. Det är fusion med hög oktan och stundtals infallsrika taktarter. Chico spelar så explosivt att självaste Jimi Hendrix skulle ha nickat gillande. (Chico kör faktiskt en av Jimpas låtar under konserten).
Jag njuter också av Roberts Tjäderkvists solon. Jag vet sedan tidigare vad den Joe Zawinul-inspirerade musikern går för. Jag har hört honom live förut, när bandet Konkarong hade konsert i Halmstad. (Ett gig jag skrev om här på Jazzporten). Och den skicklige Johnny Åman har jag sett tidigare på Mejeriet i Lund.
Men så är det saxofonisten. Vem är han? Jag lyckas inte höra Chicos presentation av bandmedlemmarna, så i pausen mellan de två seten lyckas jag haffa honom innan en annan konsertbesökare bryter in och börjar prata med honom.
– Jag heter Kasper Sundby och är uppvuxen i Göteborg, men studerade vid Skurups folkhögskola. Nu har jag flyttat till Köpenhamn, berättar han.
Han fortsätter:
– Jag har det senaste året spelat så många gånger med Chico att det känns som att jag är med i hans band.
I pausen gör jag lite research. Trots att Kasper Sundby bara har bott i Danmark i drygt ett år, och är så ung som 21 år, så har han redan gjort sig bemärkt på jazzscenerna. Han och brorsan Viggo, som spelar gitarr, har nyligen släppt en platta på Spotify under namnet Viggo bros. Även deras pappa medverkar på plattan. Releasekonserten spelades in av Sveriges radio.
I maj gav Kasper en beljublad svensk konsert på Unity Jazz i Göteborg med sin egen kvartett. Och nu på lördag kommer han med kvartetten till Utopia Jazz i Göteborg. När detta skrivs finns ett fåtal biljetter kvar.
Chico är välkänd. Han är som sagt född i Malmö och har varit med i flera olika band, bland annat Tolvan Big band och Danska Radions Big Band. Han har spelat med Dizzie Gillespie, Joe Henderson, Michael Brecker, Toots Thielemans och många andra stora namn. Han har turnerat i alla världsdelar (utom Afrika, om jag inte har helt fel).
Han har prisats med Jazz i Malmös Guldnål och Fjellispriset och medverkat som studiomusiker på ett 30-tal skivor. 2018 solodebuterade han med skivan “Debut”. Hans senaste egna skiva heter “Basement Incident”, utgiven 2022.
När konserten i Swingtältet är slut dånar applådåskan över kanalen. “Malmös fräschaste 70-åring”, utbrister Kasper och slår ut med armen mot Chico.
Och det är bara att hålla med. Vilken energi den mannen har. Ofattbart att ha fått uppleva en sådan konsert gratis. Tack Malmö Stad!
Som ominte denna upplevelse är nog får jag även se Västafrikas störste popstjärna på Stora scenen senare samma lördag- Senegals Youssou N’Dour, med ett tolvmannaband.
Det bara virvlar i huvudet på mig när jag sätter mig på Öresundståget hem…
Text, foto, video: Christer Åkerlundh