Vad vore en jul utan julmusik? Det finns i alla varianter. Men så finns det de som tänker utanför boxen och Coco Chatru Quartet är ett sådant, ett band som verkligen sticker ut. Och så håller de vad de lovar. I somras gjorde vi en intervju med Håkan Trygger, kontrabasist i bandet, och då nämnde han att en julskiva var på gång. Och nu är den här. Och som de andra två skivorna så bygger den på den mytiska primadonnan Coco Chatru. Och förutom julmusik så har bandet show på teatern Ö2scenkonst på Södermalm i Stockholm tillsammans med skådespelaren Louise Ryme som i rollen av Coco Chatru läste jul-skräcksagor.
Men nu ska dessa rader först och främst handla om den nya skivan och faktum är att det är filmmusik.
– Vår senaste skiva, Lost Christmas, utgår från en julfilm från 1932, som hade samma titel. Coco Chatru spelade huvudrollen. Det blev en skandal och filmen finns tyvärr inte bevarad. Den visades endast en gång, på premiären 1932 som urartade i kravaller och filmen brann upp, säger Håkan Trygger och berättar utförligt om filmen som skivan bygger på.
– Redan under inspelningen hade filmen blivit skandalomsusad. Statens Biografbyrå svartlistade filmen, vilket gjorde att ingen biograf kunde visa den. Premiären hölls därför i en lada utanför Norrtälje. Trots (eller kanske på grund av) att filmen censurerats blev publiktrycket enormt. Biljetterna tog snabbt slut, men det fylldes på med falska biljetter, somliga tryckta på papper, andra skrivna för hand, en del ristade på träbitar eller skinnlappar. Ett ambulerande tivoli slog upp tält, karuseller och stånd med sockervadd och korv utanför ladan. En grupp demonstranter försökte stoppa visningen, men blev bortjagade, berättar Håkan Trygger och fortsätter.
– Inne i ladan spelade en orkester före och under filmvisningen. Stämningen var karnevalisk. Den tätt packade publiken rycktes med i filmen. Stämningen kokade. Ju mer utmanande filmen blev, desto mer exalterade blev åskådarna. Vild dans utbröt, handgemäng och till sist upplopp. Orkestern flydde hals över huvud. Filmduken revs ner. Ladan sattes i brand – och filmen som endast existerade i en kopia förstördes i elden.

Frågan är då hur CCQ fått till musiken på den nya julskivan.
– I samarbete med en professor i filmvetenskap vid Humboltuniversitetet i Berlin har vi rekonstruerat handlingen till filmen. Lost Christmas var ett post-apokalyptiskt science fictionäventyr. Planeten jorden hade ödelagts av krig, sjukdomar och föroreningar. Endast en spillra av mänskligheten lyckades fly från den döende planeten i en raket. Efter en till synes oändlig färd genom den tomma rymden nådde de en fjärran himlakropp där de grundlade en ny civilisation. Hågkomsterna av deras jordiska förflutna blev allt mer vaga och bisarra. Det enda som de till sist mindes med säkerhet var att de hade brukat fira någonting som kallades Jul. Men hur detta firande hade gått till, och vad julen egentligen var, visste ingen. En sak var emellertid säker. Om julen gick förlorad skulle de sista spåren av deras förflutna ohjälpligt raderas. Två konsortier bildades med uppdrag att reinkarnera julen. Det ena, som kallades »Gästerna«, styrdes av en lömsk och maktlysten prost. Det andra leddes av en festälskande grevinna, spelad av Coco Chatru.
Med liv och lust informerar den gode Trygger om filmmusiken som nu alltså finns på vinyl.
– Musiken på skivan speglar filmens rekonstruerade handling. Det första spåret på sid A, »Mys vid brasan«, är öppningsscenen. Grevinnan ligger försjunken i slummer när hon plötsligt får en ingivelse: hon ska avtäcka julens sanna innebörd genom att anordna ett grandiost party! Det andra spåret, »Slädens framfart«, är en virvlande färd som grevinnan företar sig på en släde med bjällror. Sedan följer »En vinterpromenad«, som är en av julens obligatoriska ingredienser, nämligen en bossanova i swing. Därefter kommer en scen med »Ringdans«, hopp och höga sparkar. När kvällen kommer drömmer grevinnan i »En juldröm«. Men sedan smyger hon upp och drar igång en parad: »Tomtarnas midnatt«.
– På sid B förändras stämningen. Först hör vi Prosten och hans konsortium anlända i »Gästerna kommer«. Sedan försöker grevinnan ta kommandot över dansen i »Coco raskar över isen«. Men Prosten kämpar emot i »Neipa«, som på samma gång är en hejdlös dans och ett dryckjom. I »Prosten« avslöjas Prostens lömskhet. I en förlorad scen blir han, på något oförklarligt sätt, infryst i ett isblock – som grevinnan åker skridskor på i »Snöyra«. Därefter lägger sig julfriden i en »Julnocturne«. Men grevinnan tål inte friden: »Upp och hoppa, slöfockar«, skriker hon. »Julen är ju en fest!« Sålunda, med »Pulka«, brakar partajet åter igång med dans, glada rop, bjällerklang och Prosten som har tinats fram ur isen… Hur filmen slutade är det ingen som vet. Men i en strävan att återuppväcka dess atmosfär spelades skivan in i en lada utanför Norrtälje.
Vi ber Håkan Trygger berätta om vem Coco Chatru egentligen var.
– Hon var en legendarisk äventyrare, uppfinnare och primadonna. Vi hörde talas om henne via hennes brev som nu dessvärre är förlorade. I breven berättade Coco Chatru om sina vidunderliga äventyr. Enligt legenden levde hon länge ett vanligt liv i en grå villaförstad innan hon plötsligt en dag, utan förvarning, bytte namn och omvandlade sig själv till den oefterlikneliga Coco Chatru, berättar Håkan Trygger.
Bandet Coco Chatru Quartet (CCQ) består av: Linus Kåse – en flitigt anlitad saxofonist och inspelningstekniker som är verksam både som jazzmusiker och i flera andra genrer av musik; Charlie Malmberg – en mångsidig musiker som under många års tid varit verksam både inom svensk jazz och inom teatermusik; Håkan Trygger – en kontrabasist med många års erfarenhet som bland annat bedriver experimentella projekt som utforskar gränserna mellan musik och andra estetiska uttryck; Daniel Kåse – till vardags stämledare för slagverkssektionen i Kungliga Filharmonikerna, men är även en flink jazztrumslagare.
Bandet Coco Chatru Quartet bildades 2023. Ursprunget till bandet är ett jazzmusikaliskt och konstnärligt samarbete med konstnären, surrealisten och serietecknaren John Andersson.
– Vi inspirerades av Johns konstverk och har nu fullföljt planen att göra en trilogi med vinylskivor som har konstverk av John på framsidan. Tragiskt nog så gick John Andersson bort, allt för tidigt, 2023. Men vi bär hans minne vidare via vår musik och våra skivor.
Håkan Trygger berättar om bandets plattor som släppts på vinyl men som även går att avlyssna digitalt på flertalet streamingplattformar.
– På vår första skiva, Future, ser man en gestalt som går bortåt, inåt i konstverkets värld, med ett paraply – Coco Chatru. Nota bene, detta är den enda bilden av henne som fortfarande existerar. Vår andra skiva, Limbokolia, följer tematisk ett äventyr som Coco Chatru en gång begav sig på. Lost Christmas är det tredje albumet.

Du som läser detta har förstått att Håkan Trygger och hans bandmedlemmar inte är några main stream musiker på något vis. CCQ gör både renodlade jazzkonserter på musikklubbar och andra scener, och olika former av musikaliska experiment. 2025 gjorde gruppen bland annat ett specialframträdande på Musikaliska Kvarteret under Stockholms litteraturmässa tillsammans med tre poeter. Och häromdagen var de på teatern Ö2scenkonst på Södermalm i Stockholm.
– Vi gjorde en julshow tillsammans med skådespelaren Louise Ryme som i rollen av Coco Chatru läste jul-skräcksagor. Konceptet med jazzkonsert och skådespelare som läste vidunderliga skräcksagor blev lyckat och uppskattades av publiken, väldigt kul! Det var också en blandad publik, dels musikintresserade som kom för att lyssna på bandet, dels teaterintresserade som ville se en show – och bägge delarna gillade grejen: och det är ju verkligen inte ofta som man kan servera jazzmusik som får ta plats och står i centrum, inom ramen för ett koncept. Det ger möjlighet för fler att direkt möta jazz och improviserad musik, med solon och öppet ensemblespel, säger Håkan Trygger.
Ja? Vad säger man?
Jag vet inte vad som är mest spännande. Att lyssna på skivan eller på Håkan Trygger.
Mitt tips är: Chansa inte. Köp skivan och lyssna på Håkan när du får möjlighet!
Foto i toppen: Mariann Trygger

