För två och en halv månad sedan besökte jag Glamtastic Vintage Jazz Club i Stockholm, vilket jag skrev om här på Jazzporten den 18 mars. Nu har makarna Aurora Brännström och Ludvig Lundgren, som driver jazzklubben, gett ut en ny platta med sin trio. Den ges bara ut digitalt, inte fysiskt, på bland annat Spotify. Min skiva är ett recensionsex.
Green Line heter skivan. Som deras tidigare plattor är Green Line en hyllning till vad de kallar en ”publikfriande jazztradition” som trion gillar. Det är också den musiken de lyfter fram på sin klubb. Trion är klubbens husband, men varje gång är det också gästartister.
Green Line är även en hyllning till tunnelbanans gröna linje som binder samman makarna i Vällingby och basisten Mårten Korkman, trions tredje medlem, som bor i andra änden av linjen, i Hökarängen. Inte oväntat är därför också skivkonvolutet grönt.
Det är elva spår, av varierande längd, där tio är välkända jazzstandards och film- och Broadwayklassiker komponerade från 1920-talet till 1964. För mig, som växte upp med svartvita musikfilmer på tv, och som nu har dem på dvd hemma, är det lite nostalgi att lyssna på Green Line.
Skivan inleds med snyggt basintro av Mårten Korkman, där Ludvig Lundgren faller in efter några takter med ett rätt groovy sväng. Riktigt bra. Låten är New York, New York.
Efter ytterligare några sekunder börjar Aurora Brännström sjunga “Start spreading the news, I’m leaving today…” Hennes sång är återhållsamt sval, ibland halvt viskande, till skillnad från när Liza Minelli sjöng originalet. Där var det explosivt, full kraft.
Sedan följer Comes Love, som Sam Stept komponerade 1939 till Broadwaymusikalen Yokel Boy. Väldigt många ikoniska artister har sjungit och spelat den, som Sammy Davis Jr, Ella Fitzgerald, Billie Holiday och Sarah Vaughan för att bara lista några storheter.
Samma sak är det med de flesta andra låtarna på trions skiva – de har spelats in otaliga gånger förut av jazzhistoriens allra största. Jag tycker det är modigt av trion att ge sig på ett sådant projekt och göra sina egna tolkningar av dessa klassiker. Och de gör det mestadels bra, i mitt tycke.
Ibland är det långsamt, smäktande, som i Smoke Gets In Your Eyes – Jerome Kerns bidrag till musikalen Roberta 1933, som två år senare följdes upp med en film med Fred Astaire och Ginger Rogers. Samma med 50-talsmelodin Spring Can Really Hang You Up The Most. Där är trions ton och sång mer känslosam, innerlig.
I andra låtar sprintar Ludvigs fingrar över tangentbordet, som i dixielandklassikern Running Wilde. The Memphis Five gjorde första inspelningen under tidigt 20-tal. 1959 fick låten vara med i filmen I hetaste laget (Some Like It Hot), med Marilyn Monroe, Jack Lemmon och Tony Curtis.
Honeysuckle Rose inleder trion långsamt, för att plötsligt mitt i låten göra ett abrupt tempobyte så att man hoppar till. Några av er kanske undrar varför en T. Waller står som upphovsman till låten. “Fats” var bara Wallers smeknamn. Hans riktiga förnamn var Thomas.
En blues och samba har gruppen också fått med på skivan: Percy Mayfields Lost Mind och bossanovan So Nice av Marcos Valle.
Det är sköna piano- och bassolon i flera av låtarna. Ludvig och Mårten samspelar på bästa sätt. Eftersom bandet saknar trummis får kontrabasen en extra viktig funktion.
Så kommer jag till sista låten. Den är inte väntad på en sån här skiva. Det är Heaven’s On Fire, en av hårdrockgruppen Kiss’ största hitlåtar. Den snickrades ihop av producenten Desmond Child och kissgitarristen och – sångaren Paul Stanley 1984 till skivan Animalize. I Sverige sålde den skivan guld.
Vad gör den på en skiva som Green Line? frågar sig kanske många. Men är man ett fan av Kiss, och av Paul Stanley i synnerhet, som Aurora är, så tar man med den. Hennes tolkning är långt ifrån Kiss’ hårdrocksvrål. Hon sjunger texten långsamt och smått sensuellt.
Trion har nu spelat ihop i tolv år. De har gett ut tre plattor, två fullängdare och en EP. 2021 gav de ut Clermont Avenue, med tio spår. Den bestod av amerikanska standardlåtar delvis inspirerade av makarnas resa till New York, där de besökte jazzklubbar.
Julen 2023 släppte de EP:n Santa Baby. Titelspåret sjöngs av Eartha Kitt 1953. EP:n har tre jullåtar med jazztwist och en av Marilyn Monroes.
Den 7 juni klockan 20 är det dags för nästa Glamtastic Vintage Jazz Club. Platsen är restaurang Landet på LM Ericssons väg 27 (tunnelbana Telefonplan). Gästartisten är Gunnar Carlström.
Text och foto: Christer Åkerlundh